sirius

Vi jobbar tillsammans med gemensamma ambitioner

13 oktober, 2014

• En tydlig ambition och riktning från ledningen.

• En arbetsmodell som ökar engagemanget från de anställda.

• Beslut på rätt nivå.

Så har skydds- och säkerhetsarbetet på SCA Östrand blivit en gemensam angelägenhet för såväl ledning som anställda.

 

Ostrand 7502

Ett ökade engagemang från både ledning och personal har lett till att antalet tillbudsrapporter på SCA Östrand ökat från ett tjugotalet till nästan 600 per år.

Fabrikschefen, Ingela Ekebro, har präntat in bland alla anställda att ett ton extra produktion aldrig får ske på bekostnad av säkerheten. ”Inget ton i världen är värt en skada”, betonar hon.

Lasse Hallström, som är samordnande huvudskyddsombud på SCA Östrand, ser att något hänt med säkerhetskulturen inom företaget:

– Egentligen låg vi bra till innan också, men det nya sättet att arbeta blev ett lyft, vi insåg att det hade hänt mycket som aldrig kom upp på bordet tidigare.

Ny organisation

Organisationen förändrades så att en operativ styrgrupp för skydd och säkerhet sammansatt av både personer ur ledningen (bland andra fabrikschefen) och från produktionen bildades. Frågor som tidigare hanterats i ledningsgruppen togs istället här.

– Arbetet blev effektivare, säger Ingela Ekebro. Och vi upplever nog alla att vi arbetar tillsammans.

– Det är ju en gemensam angelägenhet, betonar Lasse Hallström. Vi är inte alltid eniga om hur vi ska lösa problem, men vi försöker – målet är ju gemensamt. Vi har en öppen kommunikation och en vilja till förändring.

Löser mycket på avdelningsnivå

På avdelningsnivå finns avdelningsutskott med avdelningschef, skyddsombud och representanter för drift och underhåll.

– Många problem löser man där, säger Magnus Backlund. Annars går det vidare till styrgruppen. Vi får input från hela fabriken, säger Magnus som liksom Lasse Hallström sitter med i skyddsombudsgruppen och tar med sig frågor därifrån.

– Där har skyddsombuden ett eget forum, allt sätts på pränt och då vet vi också att det händer något, det stannar inte runt ett kaffebord.

Ingela Ekebro tog redan när hon tillträdde som fabrikschef på SCA Östrand 2004 ett helhetsgrepp om skydd och säkerhet. Bruket hade tidigare drabbats av en svår olycka och ambitionen från hennes sida var tydlig.

– Jag måste kunna leda verksamheten och känna att jag har kontroll över säkerheten. Jag vill inte sitta i en kommitté som fungerar som en checkpoint fyra gånger om året, jag vill ha reella diskussioner och en tydlig struktur med en effektiv form och ett sammanhang över hela bruket.

En god förebild

– Vårt huvudskyddsombud, Lasse Hallström, är en otroligt god förebild på hur ett skyddsombud ska jobba, där han deltar i arbetet på alla fronter och jobbar oerhört nära vår skydd- och säkerhetsavdelning, fortsätter hon. Skydd- och säkerhetsavdelningen har vi dessutom satt ihop av människor som kan lagstiftning, brinner för frågorna och har ett gediget kunnande i hur arbetet bedrivs i fabriken. En lycklig kombination. Vi sätter mål tillsammans, vi jobbar tillsammans och vi följer upp tillsammans med den gemensamma ambitionen att få ner antalet tillbud och olyckor.

Bilden bekräftas av Lasse Hallström:

– Problem tas upp till ytan, vi har fått bort mycket som tidigare var gnäll runt fikabordet. Nu vet skyddsombuden att inget glöms bort, allt fångas upp, säger han.

Magnus Backlund, som är skyddstekniker och tidigare skyddsombud efter många år i driften, jobbar idag med bl a utbildning i riskbedömning. Han hanterar också PIA-ärenden.

– Både jag och många andra i organisationen känner att vi kan bidra. Tillsammans har vi blivit allt bättre på att fånga upp tillbud och se risker ute i verksamheten, säger han.

Vill få igång diskussioner

Lasse Hallström försöker engagera den enskilda arbetsplatsen vid tillbud och riskbedömningar:

– Vi vill få igång diskussioner, få en dialog ute i verksamheten, samtidigt som vi skyddsombud kan vara en tillgång och ett stöd i utredning av PIA-ärenden. Lasse Hallström poängterar ständigt den samverkan som sker på flera plan – mellan ledning och skyddsombud och mellan skyddsombuden och operatörerna.

Själv har han en bakgrund som mekaniker på fiberlinjen.

– Jag har varit ute och mekat och sett riskerna. Och jag vet vikten av att det finns förutsättningar att jobba säkert, säger han.

Ett litet exempel på det ständiga förbättringsarbetet är den standardisering av ögonduschar som sker.

– Vi har haft olika fabrikat och utföranden, nu har vi en tillverkare och ett utförande.

Han ser också förbättrade rutiner vid Bryt och lås inför underhåll och tar ett exempel från barkpressen där alla gjorde formellt rätt:

– Vi följde rutinerna, vredet stängdes, den radioaktiva strålen skulle därmed stängas av.

Men vredet hade hängt sig och inte tillslutit inuti. Utifrån såg allt okey ut.

– Sedan gjorde killarna från automation också en kontroll utanför rutinerna och upptäckte att slutarmekanismen inte fungerat. Det fanns en lucka i säkerhetssystemet, vi var inte tillräckligt bra och nu ser vi till att liknande inte kan inträffa igen. Nu måste vi alltid mäta strålkällan när pressen ställs av och innan någon går in.

– Säkerhetsarbetet är levande och kan aldrig stanna av, säger han. Det är en process som ständigt utvecklas och pågår.